Basistforum.se

 

STRÄNGAR

Klicka här för att diskutera artikeln på forumet

Per SporrongLjudet kommer från strängarna. Deras vibrationer är ljudets ursprung och de är därför mycket viktiga för slutresultatet.
Tre faktorer avgör strängens tonhöjd; strängens längd, dess massa (ju grövre sträng desto större massa) och hur spänd den är.
Långa, grova och löst spända strängar ger låga toner, korta, tunna och hårt spända strängar ger ljusa toner. Därför har en bas längre och tjockare strängar än en gitarr.

Mensuren (strängens svängande längd, avståndet mellan sadel och stall) påverkar alltså ljudet. En kortskalig bas har ett annat, mera middigt ljud än basar med den vanliga fenderskalan.
Vissa tillverkare bygger basar med extra lång mensur, framför allt fem- och sexsträngade instrument.
Anledningen är att en lång sträng måste spännas hårdare för att ge samma ton som en kortare sträng med samma diameter. Längre mensur gör att B-strängen blir tightare och ljudet mer likt de tunnare strängarna. Om stränglängden blir ännu längre, eller om du använder väldigt grova strängar, t.ex. en B sträng som stäms upp till E, så får du ett pianolikt ljud. Ett extremt exempel på detta är Novaxbandning, en princip där de grövre strängarna har längre mensur än de tunnare. Banden sitter i en solfjäderform över greppbrädan vilket kan se lite udda ut, men faktum är att det fungerar alldeles utmärkt.

Hur strängarna låter påverkas också av vilket material som använts och vilken typ av strängar det är. Materialet är oftast rostfritt eller nickelpläterat stål.
Stålsträngar låter vassare och har mera diskant än nickelsträngar.
Nickelvarianten har ett mjukare, rundare ljud och är betydligt snällare mot bandstavarna tack vare att nickel är mjukare än stål. Dessutom påverkar strängarnas massa hur mycket output instrumentet ger. Att gå från ett 40-100 set till ett 45-105 av samma märke ökar outputen med upp till 20 %!

Let there be bass. - Leo Fender

Det finns fyra olika typer av strängar: Plain, round wound, flat wound och ground wound, också kallad half round.

Plain är benämningen på ospunna strängar. Det är i stort sett en ståltråd av hög kvalitet.
De är alltid mycket tunna, annars skulle de bli alldeles för styva och inte vibrera på rätt sätt.
E-, B- och oftast även G-strängen på gitarrer är av plaintyp. På basar är de sällsynta, där krävs grövre strängar för att skapa de låga tonerna.
G-strängens oktavsträng på en åttasträngad bas eller G-strängen på en piccolobas kan ibland vara en plainsträng.

Round wound är den vanligaste typen. Den består av en kärna av stål, ibland rund men oftast sexkantig, med ett eller flera lager rund tråd lindad runt den.
Anledningen till att man lindar strängar är att man då får en större diameter men behåller flexibiliteten hos en tunnare sträng.
Strängens yta känns ojämn och gropig p.g.a. att den yttre, spunna tråden ligger tvärs över strängens längdriktning. De kallas också oslipade strängar just för att de känns ojämna.
Om man drar fingrarna över en round woundsträng så får man ett gnisslande ljud som inte uppskattas av alla, om ens någon.

Flat wound är spunna med en platt tråd, fyrkantig i genomskärning. Detta ger en slät yta, och de kallas därför ofta för slipade strängar.
Detta ger, p.g.a. minskad flexibilitet, ett diskantfattigare ljud än round woundsträngar och används oftast på basar när man vill ha ett sound liknande gamla inspelningar, lite Motownkänsla. Jazzgitarrister använder ibland flat woundsträngar för det mjukare ljudets skull.
Denna strängtyp är snällare mot bandstavarna än round woundsträngar. Tack vare den platta tråden blir strängens massa större, det blir mindre luft mellan lindningarna. Detta ger också högre output, eftersom mer massa ger kraftigare fluktuationer i mikarnas magnetfält.

Ground wound är ett mellanting mellan round wound och flat wound. Här är kärnan spunnen med en oval tråd. Ytan blir jämnare än på round woundsträngarna men diskantförlusten blir mindre.
Den här strängtypen passar utmärkt på bandlösa basar.
Det finns också strängar med en lindning av halvrund tråd, platt på ovansidan och rund på undersidan. De ser ut och känns som slipade strängar på utsidan, men inuti är det ingen skillnad mot en vanlig round woundsträng.

Några av mina favoritsträngar är: SIT PowerWound och Silencers, Ernie Ball Slinky, GHS Boomers och LaBella Flat wound.

Jag använder nästan alltid nickelpläterade oslipade strängar (Round wound), stålsträngar äter band!
Vill du ha ett vassare ljud med mer brillians (om du spelar mycket slap t.ex.) är stålsträngar ett bra alternativ.
Flatwoundsträngar använder jag framför allt på P-basar och kortskaliga eller halvakustiska instrument.

Klicka här för att diskutera artikeln på forumet

Per Sporrong


KROPP | HALS | STRÄNGAR | MICKAR | ELEKTRONIK | MEKANIK | BANDLÖST | TRÄSLAG | SVENSKA TRÄSLAG | LIMTYPER | YTBEHANDLING | TIPS & TRIX


Unicorn Basses

Unicorn Basses
Schatz Custom Basses
Urban Pickups
Dereborn Musikproduktion
BASSTORE
EDGAR Audio - BaCH basar & gitarrer
TKS Engineering
Woodo Guitars