Basistforum.se

 

Nybörjaren - Nytt eller begagnat

Klicka här för att diskutera artikeln på forumet

En fråga som många verkar brottas med när det gäller att köpa instrument som nybörjare i ganska unga år brukar dyka upp när man vill byta upp sig från sin första bas/gitarr till instrument nummer två.
Ofta verkar det se ut så att det första instrumentet är en inköpshistoria tillsammans med föräldrar som man har fått åka tillsammans med till någon musikaffär och där föräldrarna ofta har utgångspunkten att de skall köpa något slags "nybörjarkit" med bas, förstärkare en kabel och kanske till och med ETT plektrum.

Personligen är jag skeptisk till hela idén om "nybörjarkit"!
Det är naturligtvis ett utmärkt sätt för musikaffärerna att kunna sälja en utrustning som de vet att användaren inte kommer att vilja ha om ett par år. Att sälja förstärkare framför allt som inte är bra på något sätt. Det ligger en känsla av att man måste ha uppnått något slags grundkundkaper innan man får lov att köpa sig ett instrument som är skönt att spela på också.

För det är ju en av aspekterna i det här.

Om man som nybörjare verkligen skall ha de enklaste och billigaste instrumentet. Ja, det är tveksamt ur två synpunkter. För det första att det kanske inte är tillräckligt mycket hantverk bakom bygget. Det vill säga att bandstavskanterna inte är nerslipade, halsen kanske inte är tillräckligt rak i någon riktning, att halsen kanske böjer sig för att man inte använt tillräckligt torkat trä eller att det är så dåligt stall att det inte går att intonera instrumentet ordentligt.
För det andra så resonerar säkert många så att om deras son eller dotter nu tappar intresset för att spela så har de inte förlorat så mycket pengar. Med tanke på punkt ett ovan så kanske de redan nu ser till att förlora pengarna.
I de flesta fall skulle jag tro att om man köper ett lite bättre instrument från början så är chansen betydligt bättre att man får igen pengarna för det om man säljer det senare.

Dessutom om man köper ett begagnat instrument så kan man få väldigt bra instrument för moderata summor pengar som nästan garanterar att man får tillbaka hela pengen om man skulle vilja sälja det i ett senare skede.

Många gånger verkar det vara efter ett till två års spelande på sitt "nybörjarkit" som den unge musikern känner att han vill ha ett nytt instrument.
Det behöver inte nödvändigtvis betyda att han eller hon har ett dåligt instrument. Det finns flera saker som samverkar till denna önskan, det skall man vara medveten om. När glädjen över det nya spännande instrumentet börjar lägga sig så kommer nya begär och behov smygande. Man kanske vill ha ett instrument som den där hjälten i just det där sköna bandet som man bara älskar. Man har kanske börjat spela i ett band där man ibland får gliringar om att den där sunkiga gitarren/basen är ju bara skräp, "du ska ju ha en (fyll i med önskat fabrikat här)!"
Kanske har man tröttnat på de där hårda bandkanterna som man ibland skär sig på eller den där halsen som vridersig som en undflyende skattesmitare i sitt första polisförhör.

I den här situationen finns det lite olika vinklar på hur man går tillväga när man tittar på nästa bas eller gitarr.

Om man sitter kvar i situationen att ens föräldrar fortfarande är inblandade i beslutet om nytt instrument vare sig om det är av monetära skäl eller bara i form av att visa sin föräldramakt i form av "god" rådgivare, så verkar funderingarna ofta se ut som följer:

Köper vi nytt så har vi garanti på instrumentet

Det motargument man skulle vilja använda här är ju att vi köp av ett begagnat instrument så kanske man faktiskt inte har behov av en garanti?
Vad jag menar är att ett instrument som har några år på nacken med största sannolikhet inte kommer behöva några reparationer som motiverar prisskillnaden i inköp.
En skrapande pot, en sprucken lödning eller vad det nu kan vara kan åtgärdas för några hundralappar. Har man någon hyfsat händig person i sin närhet kan man till och med kanske få hjälp med att få det åtgärdat och om man inte har några större rörelsehinder i fingrar och huvud kanske man kan passa på att lära sig något nytt alldeles själv.

Nu finns det naturligtvis fällor att kliva i när man köper begagnat och man själv känner sig osäker på att man kan kontrollera de svaga punkterna, eller ens vet om dem. Det behöver ju inte vara en nackdel att en hals har varit av om den är lagad av någon som kan sin sak.
Visst kanske man borde kunna så pass mycket att man kanske kollar att inte dragstången är dragen i maximalt ändläge och liknande men jag skulle vilja hävda med en hel del erfarenheter i ryggen att det inte är så stor risk som man tar.

Köper man begagnat så kan man bli lurad

Jo, den risken finns alltid och det finns en regel som gäller för ALLA affärserbjudanden, "verkar det för bra för att vara sant så är det oftast inte sant". Satsa aldrig på att hitta ditt livs affär utan satsa på att göra en rimligt bra affär.
Då har du möjlighet att få ett bättre instrument än om du lägger motsvarande peng på ett nytt!

Det finns alltid massor att tjäna på att slippa den värdesänkning som alltid blir på ett nytt instrument. Är det så att man är ute efter en ganska vanlig modell så finns det begagnade original och kopior i massor. Letar man efter något mer specifikt som en B.C. Rich Mockingbird eller en Fenandes Vertigo så kanske man får bita i det sura äpplet och faktisk beställa en ny då begagnatmarknaden i Sverige knappast har så många exemplar att erbjuda.

Min slutsats är att de flesta som precis har börjat bli intresserade av att spela bas och/eller gitarr faktiskt gör den bästa affären på begagnatmarknaden.
jag misstänker starkt att den första eller andra basen/gitarren en vacker dag kommer att bli ett bra backup-alternativ till det där dröminstrumentet som man skaffar senare i livet. Så passa på att skaffa det bästa möjliga.

Klicka här för att diskutera artikeln på forumet

Roland C


Unicorn Basses

Unicorn Basses
Schatz Custom Basses
Urban Pickups
Dereborn Musikproduktion
BASSTORE
EDGAR Audio - BaCH basar & gitarrer
TKS Engineering
Lingman Basses
Woodo Guitars